Typiskt.

Typiskt! Jag och Sandra skulle sätta oss och plugga kl åtta och jag trött som fan kliver upp och gör mig iordning och så klart så har nu hon försovit sig. Typiskt. Aja.. Kan ju börja läsa lite själv också men det kommer nog inte hända ;)

Att vara tid är ändå en grej jag värdesätter högt. Jag blir ofta irritetad på de som är sena och jag skäms jättemycket om jag själv är det. Jag kommer helst tio minuter innan bestämd tid. Det handlar liksom om respekt. Att man respekterar motparten genom att följa upp ens överenskommelse. Att "skita" i något man kommit överens om kallar jag respektlöst mot motparten. Det handlar ju inte bara om att vara sen men jag tycker att det ändå faller in i det facket. Sen kan man ju så klart råka försova sig, och det är ju bara en olyckshändelse. Men är man ständigt sen så tycker jag man borde fundera lite. Är man medveten om att man är en stor tidsoptimist så kanske man måste ställa klockan en kvart tidigare liksom.
Här sitter jag och predikar när jag faktiskt blev sen själv igår. He he. Nä men satt hemma och käkade lunch i köket för en gångsskull och klockan där går lite fel och det hade jag glömt bort. Men detta var ju faktiskt ett olycksfall ;)

Nä nu skriker magen efter frukost!