Movienight!

Idag har jag varit och hälsat på Sandra lite sådär, vi kommer ju faktiskt inte träffas på ca fem månader vilket känns lite sjukt med tanke på att vi har sett varandra nästan varje dag i ca ett och ett halvt års tid.

Hela den här idén med att åka till Japan känns, nu när man verkligen tänker efter, lite surrealistisk. Det känns lite som en dröm. Jag kommer ihåg då jag för ca två tre år sedan sa att jag någon gång skulle till Japan och funderade redan då över att göra utbytesstudier men det var som aldrig att verkligen trodde att det skulle bli av.. Det samma gäller hela grejen där jag sökte in på ett universitet i småland och flyttar 130 mil hemifrån. Jag hann inte ens inse vad jag gjort förens hela situationen blivit min verklighet och inte längre förvånade mig. Jag flyttade verkligen direkt efter gymnasiet och nu står jag snart på japanska mark med sikte på att plugga utomlands. Fan vad cool jag är ändå! Hehe, nä men seriöst, fortsätter jag så här kan jag ganska troligt bli gammal grå utan att känna att jag inte upplevt allt jag velat. Ja, okej, inte allt kanske, men ni fattar vinken. Jag kan liksom säga att jag verkligen levt ett liv fullt med erfarenheter och oförglömliga händelser. Det är ändå häftigt, tycker jag iaf ^^,

Ikväll blev det bio med Sandra, Isak och hans kompis Gustav. Vi såg Sanctum. Helt OK! Rekommenderas för den som gillar lite drama, action, thriller och James Cameron-filmer. Jag vet inte om det var en riktig biofilm men jag tror däremot att jag inte hade tyckt lika bra om den om jag hade sett den hemma på tv:n. Dock passade den inte riktigt som en 3D och var därför ganska svag när det gäller den punkten. Jag tror det är någonting filmbolagen måste se upp med. Ja, wow, visst är det coolt och så men jag tycker inte riktigt att alla filmer lämpar sig för 3D, vissa blir liksom bättre utan, och jag tror det är något som man borde tänka på.

Nu ska jag trycka i mig en nybakt kanelbulle som Sanna har bakat medan jag tittar på Burlesque. Där talar vi om en biofilm, hade dock inte tid eller pengar att gå på den förut och nu verkar den har slutat visas, så nu ser jag den hemma istället. Tror att den snabbt kommer bli en av mina favoritfilmer. Den är lite som en blandning av Moulin Rouge och Chicago. Nam nam!

Oyasumi!